Varför inte bli galen?

Inget är lika märkligt och oförklarligt som reglerna för Brockisk Ultracricket, som den spelas i de högre regionerna. Reglerna är så osannolikt komplicerade att enda gången de sammanställdes i en komplett volym drabbades boken av gravitationell kollaps och förvandlades till ett svart hål.
En kort summering skulle kunna lyda som följer:

REGEL 1: Förse dig med minst tre extra ben. Du kommer inte att behöva dem, men publiken tycker det ser roligt ut.

REGEL 2: Köp en bra ultracricketspelare. Ta honom till labbet och reproducera honom ett antal gånger. Detta kommer att spara in åtskilliga sega träningspass.

REGEL 3: Placera ditt eget lag och motståndarlaget på ett stort fält och bygg en hög mur omkring.Spelet är visserligen ett av de mest spektakulära, men om åskådarna inte får se vad som pågår tror de att det är mer spännande än det i själva verket är. En folkmassa som just har sett en relativt såsig match upplever en svagare livskänsla är en som tror att de just har missat de mest dramatiska evenemanget i idrottens historia.

REGEL 4: Kasta en massa osorterade sportartiklar över muren till spelarna. Vad som helst går bra - cricketslagträ, golfklubbor, skidor, tennispistoler, allt som man kan klippa till med.

REGEL 5: Spelarna ska nu slå vilt omkring sig för allt vad de är värde med första bästa tillhygge de får tag i. Så fort någon spelare får in en fullträff på en annan ska han omedelbart springa därifrån och ropa "förlåt" på betryggande avstånd.Ursäkten skall vara kortfattad, allvarligt menad och, för största möjliga tydlighet (vilket ger högsta poäng) ropas via megafon.

REGEL 6: Första lag som vinner skall segra.
Märkligt nog spelas detta spel allt mindre i de högre regionerna ju mer intresset växer. Detta beror på att de flesta lagen numera befinner sig på krigsfot med varandra angående tolkningen av reglerna. Men det är ändå bäst som sker, för i längden orsakar ett hederligt gammaldags krig inte lika mycket psykiskt lidande som en utdragen Brockisk Ultracricketmatch.

/ Livet, universum och allting, kapitel 19